Vad är kyrkan för någonting och varför
är det bra att höra till den? Den frågan ställer sig många i våra dagar. Här
kommer en ansats till svar:
Den evangelisk-lutherska kyrkan är ett
kristet TROSsamfund, som vuxit fram i tiderna ur en skara åsyna
vittnens övertygelse om att Jesus uppstått från de döda och att han lever, att
han har makt att uppväcka oss alla från de döda. Kyrkan bär på ett
mänskligt sett ofattbart men likväl välgrundat hopp. Genom sitt
liv och sin verksamhet har kyrkan som mål att ge människorna livsglädje,
trygghet och framtidstro. Detta växer fram ur vissheten om att vårt liv
ligger i en nåderik Guds hand, som ser meningen och framtiden där vi
inte alltid ser den. När Gud genom tron är närvarande i livet har vardagen en
Mening och ett Mål - och då kan vi en gång lämna jordelivet bakom oss och se
fram emot något nytt, utan att behöva gå över den gränsen med en svordom över
våra läppar. Att höra till församlingen är ett sätt att tro - och tvivla med,
för den delen.
Den evangelisk-lutherska kyrkan är ett kristet
trosSAMFUND, en gemenskap, som föddes den första pingstdagen,
med Andens kärlek som sammanfogande och drivande kraft. I församlingen
ser vi varandra och hjälper varandra. Det här upplevs mycket konkret i
diakoniverksamheten, där människor (såväl i Korpo som annanstans) faller igenom
kommunens sociala nätverk och i församlingen erfar, att det finns välvilja och
människor som bär, helt konkret, när allting annat ser ut att skita sig, för att
säga det på ren svenska. Utan församlingen, som består av människor som på olika
sätt bryr sig, skulle många människor aldrig ha fått chansen att ta sig ur
de svåra ekonomiska, mentala och existentiella kriser som livet på olika sätt
för med sig. Att höra till församlingen är ett sätt att bry sig
- om människor som annars skulle vara helt ensamma, hjälplösa och
bortglömda.
Till sist förvaltar kyrkan ett kulturarv.
Kultur är inte bara tavlor, konst och arkitektur, utan levnadskonst, ett
sätt att vara. Vi har inte skapat våra liv själva, utan tagit över det
mesta av gångna generationer, med deras sätt att tänka, tycka och tro.
Kyrkobyggnaderna, kyrkogårdarna och de olika heliga föremålen knyter oss
samman med de gångna generationerna. Församlingen med dess platser och
liv är ett sätt att hålla kontakten med våra rötter - bara så motarbetar vi den
djupa känsla av rotlöshet, som hotar vårt samhälle och vår förmåga att leva
tillsammans på ett konstruktivt sätt.
Också nu behöver vi bli delaktiga
av god vilja - Guds
goda vilja med oss och vårt liv. Och vi behöver vara människor av god vilja
för dem som finns i vår närmiljö. Lokalförsamlingen är ett bra sätt att
ingå i en god gemenskap.
Tillsammans kan vi!